Nyhet nummer ett
”En väckarklocka”, www.sydsvenskan.se. 13 februari 2009.
Denna nyhet handlar om hur rikspolischefen Bengt Svensson följer med på patrull i Rosengård och försöker lista ut vad som händer inom Malmöpolisen och deras relation och problem med Rosengård.
Artikeln är publicerad i tidningen Sydsvenskan, som anses vara en av Sveriges mest seriösa tidningar. En tydlig anledning till varför artikeln har publicerats kan härledas till den så kallade närhetsprincipen (http://www.tidningeniskolan.com). Det innebär att en nyhet har större chans att bli publicerad om den intresserar många. Och läsarens intresse beror på hur relevant nyheten är för denne, hur berörd läsaren känner sig av den. Således kanske man inte känner sig så berörd av en nyhet om ett rån i Österrike som man skulle känna sig om det hände i hemstaden. Eftersom Sydsvenskan är en tidning vars målgrupp är den skånska befolkningen så är det naturligt att en artikel som handlar om en händelse i just Skåne, närmare bestämt Rosengård i Malmö, blir publicerad.
Enligt Bengt Johansson finns det två anledningar till varför man väljer vissa nyheter till publicering; det ena är marknadsmässigt och det andra mer ideologiskt. (http://www.miun.se/upload/ITM/Demicom/Rapporter%20pdf/DMI-rapport_19_FINAL.pdf) Antingen så väljs en nyhet ut för att man tror att det intresserar publiken, att det är detta som de vill läsa om. Eller så väljs den ut för att man anser att publiken bör ta del av en viss nyhet.
Även om man bortser från närhetsprincipen så tror jag att denna nyhet är vald framför allt för att publiken vill läsa den. Delvis eftersom den handlar om ett händelseförlopp som redan har tagit stor plats i media och som såldes många människor är insatta i. Att följa händelseförloppets fortsättning blir därför mer intressant, man vill ju veta hur en historia slutar. Men delvis också eftersom händelsen har förvandlats till mer av ett samhällsfenomen än ett engångsbråk på skånsk mark. Likheter mellan upploppen i Paris förorter 2005 och vad som nu har hänt i Rosengård är svåra att undgå. Bristande förtroende för poliser och auktoriteter är ett av huvudproblemen. Med än så länge kan problemet nästan sägas vara unikt inom Sverige. I och med det berör det hela Sveriges befolkning. Man kan fråga sig: kommer samma sak hända nära mig?
Jag kan också tänka mig att Sydvsenskan ansåg att det fanns ett egenvärde i att berätta historien eftersom det ger en mer positiv bild på polisens agerande i rosengård och bidrar således till en mer nyanserad bild av verkligheten. Att visa olika sidor av en händelse är nödvändigt för att vara objektiv och därför tror jag att Sydsvenskan tycker att det är viktigt att också belysa detta positiva initiativ av polisen, i ett sammanhang där de annars inte har framställts i så god dager.
Nyhet nummer två
”Scotts homoattack – mot Tony Irwing” www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/dokusapa/letsdance/article4408790.ab. 13 februari 2009.
Denna artikel handlar om hur George Scott, tävlande i Let’s dance, uttalar sig på ett sätt som tolkas som nedlåtande mot jurymedlemmen Tony Irwing sexualitet efter att ha blivit sågad av denne.
Denna artikel är ett exempel på journalistik som är marknadsmässigt utvald. Aftonbladet valde alltså ut denna artikel eftersom man trodde att publiken ville läsa om detta. Let’s dance är ett populärt tv-program på bästa sändningstid och det lockar många tittare. Intresset för programmet är stort, och även att veta mer om vad som händer deltagarna bakom kulisserna. Att det intresserar många människor att läsa nyheter om programmet är antagligen ingen lögn, också eftersom nyhetsflödet om detta program är lika stort vecka efter vecka. Men även om publiken kan sägas beröras av det enligt närhetsprincipen, även om det inte handlar om geografiskt läge, utan socialt (att let’s dance är en stark del av svensk kultur idag), så skulle jag inte gå så långt som att säga att nyheten har valts ut av ideologiska anledningar. Jag tror inte att Aftonbladet anser att detta är något som svenska befolkningen borde veta, och att dem tjänar sin roll genom att upplysa oss. Aftonbladet är en kvällstidning och tjänar pengar genom att sälja löpsedlar. Således måste deras nyheter vara snärtigare, smaskigare och intressera fler. Även om jag i detta fall såg nyheten på deras hemsida, som är gratis, så fungerar det fortfarande efter samma princip, eftersom hemsidan finansieras av annonsörer.
Man skulle kunna hävda att nyheten har ett djupare värde i sig i och med de negativa referenserna mot homosexualitet. Det skulle kunna vara en artikel som handlar om hur en programledare förolämpas i direktsändning på grund av sin sexualitet. Det är ju detta som rubriken påstår. Men läser man artikeln märker man att det inte är detta det handlar om. Rubriken är tagen ur luften från ett citat taget ur sitt sammanhang. Detta är också ett exempel på hur smaskiga rubriker är viktigt för en tidning som Aftonbladet.
Tjenare!
SvaraRaderaEnligt kommentatorschemat skulle jag kommentera ditt inlägg den här veckan. Dock är jag lite osäker på vad man ska fokusera på i sina kommentarer på just blogginläggen.
Jag tycker i alla fall att du har lyckats hitta två bra exempel på nyheter, ett som känns väldigt väl värderat och ett som kanske inte känns lika väl värderat.
Jag bor själv i Skåne som student i Lund och varenda människa man träffar på har ju någon åsikt om det som skedde och fortfarande sker i Rosengård och andra stadsdelar i Malmö. Det är ett brännande hett ämne, och dess nyhetsvärde är väldigt högt. Åtminstone i Skåne, men förmodligen i resten av Sverige också.
Det är lite kul att nästan alla blogginlägg jag har läst har en artikel med från antingen Aftonbladet eller Expressen som ett lite sämre exempel på nyhetsvärdering. Det har faktiskt jag med :) Jag har inte läst artikeln i fråga då jag försöker hålla mig borta från allt vad Let's Dance och dylika tv-program heter men det känns ju väldigt typiskt kvällspress att sätta en stor smaskig rubrik på en artikel som knappt har med det att göra.
Hoppas min kommentar var kul att läsa!
Peace!
Hej,
SvaraRaderadet som händer i Rosengård har ju ett mycket högt nyhetsvärde enligt principen "bör-veta", men är ju i sin inledning också "intressant" för publiken. Sen klingar det ju av som alla nyheter, och vi blir lite blasé.
Jag anser däremot att det är just sånt här som media borde skriva om - och på ett sätt som då klargör för alla svenska medborgare hur viktigt det är att vi förstår förhållandena. Bland annat vilka förutsättningar vi ger invandrare att etablera sig och integreras. Och våra förutsättningar att förstår deras kultur, bakgrund och erfarenheter.
Media borde skriva mer om invandrare också, så att det blir en balanserad bild i svenskars medvetenhet. Det är genom nyhetsvärderingen som vi får en sned bild. Man skriver sällan om de invandrarbarn som lever lyckliga och fungerar väl och lyckas i skolan. Det är först när något gått snett som det skrivs. Visserligen inte då med etnisk härkomst, men det räcker ibland att skriva vilken förort händelsen inträffat i. Så lägger vi snabbt ihop eller tar för givet, och så förstärks bilden av att invandrare bara ställer till förtret.
Vikten av att ge en balanserad bild är nog det jag anser vara mediernas största ansvar. Men det är alltid något annat som då får stryka på foten. Skriver vi om invandrare som lyckats, blir det mindre utrymme åt äldres omsorg eller utrotningshotade djur. Skriver vi om ekonomiskt fiffel i kommunbudgeten blir det mindre utrymme att skriva om invandrare. Det är en ständig kamp om uppmärksamheten.
Ha det så bra och lycka till i vår kurs!
Lena Sandersson